Såklart ska man väl bli sjuk också, med helt fel tajming. Kände mig konstig hela dagen igår och började få ont i halsen. Idag har det varit olidiligt. Man är visst ingen superkvinna i alla lägen. Tyvärr jobbar Micke eftermiddag så jag och Theo är ensamma. På något konstigt sätt så är det precis som att han förstår när man är sjuk, för han är som en liten ängel då. Annars, när man tex pratar i telefon, hittar man på en massa bus. Men nu kan jag i lugn och ro faktiskt få ligga på soffan eller i sängen en stund då och då.

För ett tag sen när jag pratade med Nettan i telefonen så var Theo naken. Han klädde på sig gummistövlarna, klättrade upp och la sig på diskbänken och började leka med äggen jag precis lagt ner i grytan för att koka. Det såg rätt roligt ut. Vattnet var såklart inte varmt.

Här har ni Theo bus!