Den dåliga bloggningen beror ju dels på att det är tråkigt när man inte har någon kamera och dels på att jag har typ noll energi över. Är fortfarande förkyld, igår hade jag feber också men det har jag inte idag. Trots det så stannar ju inte livet upp, både igår och idag var det mattelektion och så massa sjukvårdsgrejer som ska göras. Middagen ska lagas, tvätten ska fixas, Theo ska "tas om hand" och ja, ni som själva har småbarn vet ju att man lixom inte har tid att vara sjuk direkt.

Så min sista energi jag har kvar efter sömnfattiga nätter och dagar med skolarbete, den tar gladeligen Theo med sina utbrott. Hans humör har varit förskräckligt sista tiden. Trots, bråk och många tårar. Han kan ALLT själv, och då menar jag allt. Tar jag nånting åt honom så blir han vansinnig och ställer tillbaka det och ska ta det själv istället, ska jag hjälpa han med något så ska pappa göra det istället eller tvärtom, på- och avklädning är som en brottningsmatch och innan man kommer ut i bilen så är tålamodet lixom gone with the wind. Och speciellt nu då.

Det är bara att hålla ut, som jag sagt innan. Men just nu är det kämpigt, jag behöver en hitta-på-något-på-egen-hand-kväll och en sova-hela-natten-utan-att-bli-störd-natt.