Sitter här i soffan och har precis kollat på Lyxfällan. Jag förstår inte hur folk kan låta det gå så långt, över alla gränser. Jag är så tacksam att vi inte har några lån, krediter eller skulder. Har haft en kredit och det var det dummaste jag gjort. Köpte vår videokamera på avbetalning och den blev förmodligen dubbelt så dyr som om vi köpt den kontant, vilket vi likaväl kunde gjort. Men fick något speciellt erbjudande som var lockande just då, och tackade dumt nog ja.. Men det var ju i alla fall inte på några storslagna summor och det sabbade ju knappast nattsömnen som det hade gjort om man hade haft lyxfällan-problem.

En sak jag heller inte förstår är hur man kan leva på sin man/sambo. Jag skulle aldrig räkna helt med någon annan utan vill gärna betala för mej. Sen att man betalar en mindre del om man tjänar mindre är ju en sak, men man betalar ju, procentuellt på inkomsten, lika mycket i alla fall. (Kan man säga så? Procenuellt på inkomsten? hmm. )

Men, alla är ju olika och tur är väl det. Jag är nog ganska ekonomisk, fast ändå inte snål. Jag shoppar det som behövs, men överöser oss inte med saker vilket känns ganska meningslöst. Jag köper gärna bra grejer, gärna märkes skor och ytterkläder som håller bra, men är heller inte emot att hitta det begagnat. Förstår inte varför man ska lägga mer pengar på något bara för att man har pengar till det, när man kan få något minst lika bra mycket billigare. Desto mer kul kan man ha för sina pengar! Hittade ett par riktigt fina PAX kängor på Ella och pipens skattkammare idag för ynka 95 kronor, men tyvärr var det fel storlek. Dom såg ut som nya, så det hade varit perfekt. Får se om vi hittar några andra fina i morgon, för då ska jag och Theo storhandla på City gross och ta en shoppingrunda på stan tror jag. Kanske sparar det till lördag, vi får se.


Snygg pose!