En sak som gör mej tokig just nu är att jag vet inte om jag ska tacka ja eller nej till dagis. Detta ältande tänker ni! Men det är så mycket som spelar roll. För det första är det en ekonomisk fråga. Mina dagar tar ju trots allt slut till slut och vad gör man då om man inte får en plats? Sen känns det ju som sagt pissigt o betala för o lämna han när man inte vill. Dom som sitter med utplaceringarna rådde mej att ta platsen, det ser inte ljust ut annars sa dom.

Sen till nästa hake, som om inte vår jobb situation är dryg redan. Micke jobbar 4 skift och jag har bara timanställning. Nu tycker jag Mickes skift e bra som han jobbar, det hade funkat att ha Theo hemma och jag hade kunnat jobba lite "extra". Men nu e d så att för femtioelfte gången sen Micke började på sitt jobb för ett halvår sen så ska dom byta skift, och det lär bli helt kasst nu! Kommer bli svårare för oss att pussla ihop det och det är nästan ett krav att ha dygnet runt dagis. Inte för att han ska va där på natten eller helgen men så man kan hämta han efter sex när normala dagis stänger i alla fall.

Vårt val är ju typ att ta dagis platsen och "jobba om" varann varje dag så en är hemma fm o en em eller ha is i magen och hoppas på att få en plats sen på ett dagis som passar bättre.

Vad ska jag göra??? Jag vill inte lämna han men kanske blir jag tvungen!?