Jag tackade nej till en dagis plats, vilket jag kanske kommer att få ångra eftersom jag inte vet när vi får en plats nästa gång. Men jag vill ju ha honom hemma, helst för alltid känns det som. Barn behöver ju såklart stumuleras, träffa andra barn och leka av sej men jag anser att jag som mamma klarar det bra själv. Vi träffar kompisar, familj, går till öppna förkskolan flera gånger i veckan och busar en massa här hemma.

Jag vill aldrig mer börja jobba. Jag trodde aldrig dom orden skulle komma ifrån mej. Var helt säker på att när jag hade varit hemma i ett år så skulle jag klättra på väggarna och vilja göra något. Jag ska börja jobba nu till viss del, lite kvällar och helger och så. Men att ha han på dagis hela dagarna, den tanken skrämmer mej.

Just nu, just idag är jag jättesugen på en till liten bebis. Ibland känns det som att man inte riktigt vet vad man ska göra om dagarna. Har man två barn så blir man väl minsann aldrig sysslolös?
Samtidigt känner man vissa dagar att det är skönt att bara ha Theo, allting e så enkelt med en. Att bara ta han i handen och springa till bilen när man ska iväg. Ibland är det ju två barn här hemma, när Thilda är hos oss. Då går tiden så himla fort och man har fullt upp hela tiden, Theo älskar det och blir nöjd på ett helt annat sätt.

Ena dagen känner jag för att slänga ut sambon för att i nästa stund känna att han e min stöttepelare här i livet. Att jag inte skulle klara mej utan honom mer än en vecka. Men det är väl så det är när man älskar någon!? Man måste bråka, förlåta, glömma, skratta, gråta, prata . . .
Jag e så lyckligt lottad som har allt jag har, så tacksam. Önskar bara att jag var bättre på att visa det ibland.
Älskar mina pojkar.

Detta första året hemma har jag levt som i en bubbla, man har lixom inte vaknat upp ur den förrän nu dom senaste månaderna. Nu måste man försöka hitta tillbaka till livet. Livet utanför hemmet. Det är nog så viktigt att ha ett liv som Jonna, inte bara som mamma. 

Det är så mycket beslut man ska ta, så mycket att bestämma sej för. Livet bjuder på en hel del utmaningar.
 
Hur vet man att dom besluten man tar är rätt beslut?
Det som är rätt för mej, kanske är fel för någon annan och tvärtom.