Vissa dagar borde inte få finnas, som typ den här. Det har förvisso varit en bra och trevlig dag men humöret o det som ligger o gnager tar kål på mej! Skönt o träffa mammorna i föräldra gruppen o ventilera lite.
Att man kan va så frånvarande?? Bryr dom sej alls egentligen??


En vardaglig fundering såhär mitt i allt det tråkiga. Det heter ju alltid att "kvinnan ska göra matlåda till mannen". men vem ska göra matlåda åt kvinnan då??